Finansiella vinster.
Som ni kanske kommer ihåg så skrev jag igår om att jag hade problem med att bestämma om jag skulle köpa en TV nu eller inte. Hur som helst så bestämde jag mig för att köpa en och åkte därför med pappa som stöd iväg mot El Giganten.
Väl där så gick jag fram till en försäljare och sa att jag ville köpa en TV. Det tog en stund, men jag fick till slut fram budskapet att jag inte ville köpa en dyrare variant för att skillnaden var som ”natt och dag” på bild och ljud kvalitén. Men trodde du verkligen att det skulle sluta där? Nä. Efter några minuters knappande och ringande så förstod försäljaren (som för övrigt var en läskig tjej med en fet prilla inne och en nästan hotelsefull försäljningsstil) plötsligt att det inte fanns några av just den modellen som jag skulle ha inne i lager och att de inte skulle komma in förrän i mitten av september.
Som tur var så kunde ju försäljaren ge mig en bra deal och sälja en Telefunken som de fått i retur för samma pris, även fast den var dyrare egentligen. Ännu mera knappande och ringande följde, med samma sak resultat. Den var redan såld.
Försäljaren förstod att hon var tvungen att göra något drastiskt för att behålla mig som kund, hon måste ge mig ”one hell of a deal”, så att säga. Så hon säger att jag kan få köpa denna Philips-tvn för samma pris (det är 800kr mindre än ordinarie pris), men egentligen så borde jag ju köpa en cirka 1000kr dyrare samsung, skillnaden är ju som natt och dag. Efter att ha tänkt i cirka … 0,5 sekunder så bestämmer jag mig för att ta Philips-modellen. Och nu står den här bredvid mig, och lyser upp rummet med sitt varma sken.
Förlåt att jag skrev så mycket om en så tråkig sak, men jag känner mig bara så himla nöjd över att jag fick en sak för nästan 1000kr billigare än vad den borde ha kostat. Det känns nästan som att jag har lurat de, överlistat de men mitt starka intellekt. Mattias, the evil mastermind.