7460
Det var lite kyligare i luften idag, men en hel del ljusare. Första natten den här sommaren då jag såg min egen skugga mot en husvägg i den nyuppkomna solens sken. Poetiskt sagt. Och poetiskt ska det läggas.
Jag vet inte riktigt vad jag ska fylla dagens journal med egentligen, det har liksom inte hänt så mycket idag. Jag vaknade vid fyra och satt sedan inne fram tills jag började jobba nu för några timmar sedan. Jag kan ju i och för sig berätta vad jag egentligen gjorde under den största delen av mitt innesittande.
Det är nämligen så att jag satt och kollade på en grymt bra animeserie som har det missriktande namnet Monster [monstaah]. Vad än namnet inger för associationer så är den helt och hållet stenseriös, helt utan alla stereotypa skrikiga småtjejer med tallriksstora ögon. Monster är tvärtemot tecknat på ett väldigt anatomiskt korrekt vis och har en handling helt utan övernaturliga inslag (i alla fall har det inte varit det så långt jag har hunnit se). Det är lite som en schysst deckare, anime-style.
Serien handlar om den japanska hjärnkirurgen Kenzou Tenma som flyttar till väst-tyskland under åttiotalet för att göra en karriär baserad på sina feta kirurg-skills. Han blir polare med högsta chefen på sjukhuset, han blir till och med förlovad med chefens dotter, och får snabbt en chefsposition på sjukhuset även han. Men så en dag kommer den rättrådiga dr. Tenma underfund med hur det politiskt styrda sjukhuset egentligen fungerar, han märker att alla människor inte är lika värda i chefernas ögon. Efter att ha räddat en liten skottskadad pojke istället för stadens borgmästare som han var beordrad att göra så tappar Tenma allt. Chefspositionen ryker och flickan han förlovat sig med lämnar honom i sticket. Bara några dagar efter sin degradering i samhället så händer något mystiskt, den lilla pojken han räddat livet på och hans tvillingsyster är spårlöst försvunna. Samma kväll hittas sjukhusets chef och de läkare som tagit över den position som Tenma tappat mördade genom förgiftning.
Detta var mitt försök till en introduktion som förhoppningsvis väcker erat intresse så att ni laddar ner och ser denna sjukt spännande serie. Gör det! Nu ska jag faktiskt ta och sova, jag ser redan en massa svarta prickar framför ögonen, som svart snöfall. Hihi, det får mig att tänka på Osaka-san från Azumanga Daioh. Hon är rolig.