Nostalgi och pushande
Jag har tänkt göra det här ganska länge, men dumt nog så får jag lust att göra det nu, mitt i natten. Det här är ett inlägg där jag vill att ni ska läsa några noveller som finns här på fyrkanten. Ni som hängt med en längre tid har nog läst det mesta, ni som inte har gjort det har en stunds fin läsning framför er (jävlar, där lät jag självsäker).
Jag listar härunder några texter utan någon särskild ordning, med en kort liten förklaring om vad texten i fråga handlar om. En sak som texterna verkligen har gemensamt är i varje fall att ingen av de är särskilt glad. Alla karaktärer i nedanstående texter är väl mer eller mindre trötta på livet. Jag var nog också det när jag skrev dem.
[size=17]Instängd-het[/size]
En kort liten berättelse om en sommarmorgon och dess betydelse.
[size=17]Döda löv och den smutsiga marken[/size]
Den längsta novellen jag har orkat skriva, och kanske den bästa. Handlar om en ung man som kallas Nollan och som börjat längta efter någon att dela sitt liv med. Ska han hitta sin käresta, eller för evigt leva ensam? Läs och du ska få veta.
[size=17]Klick.[/size]
En person i slutet av sitt liv sitter i en sliten fåtölj och ska ta det slutgiltiga beslutet. Eller ska han det?
[size=17]gräs[/size]
Jag gillar sommaren mer än vintern. Orkar inte berätta om den här texten, klockan tickar så. Läs den bara.
What do you think?