Tillbaka till åttiotalet
Min vän fyndade på någon kanadensisk sida och köpte Tillbaka till framtiden-trilogin, så vad vi skulle göra igår kväll var inte så svårt att tänka ut. Tyvärr så tillät tiden oss bara att se de två första filmerna innan Kristoffer skulle jobba, men det var ändå en resa värd att minnas.
Resande i tiden är ett spännande ämne och lyfter verkligen filmerna över många andra åttiotalsrullar. Särskilt i den andra filmen - där Marty och Doc reser fram och tillbaka i tiden flertalet gånger - hålls intresset högt hela tiden. Det är nästan så att man blir förvirrad där mellan flux capacitors och space-time continuum.
Nu återstår bara att se den tredje och sista filmen ikväll och se om trilogin får en värdig avslutning. Men minns jag inte fel så är den sista, med sitt cowboy-tema, inte precis den roligaste.
Meningen med inlägget är i varje fall att tipsa er om denna trilogi med räven i sitt esse, men även åttiotalsfilmer i största allmänhet. Breakfast Club, Pretty in Pink, Ferris Bueller’s Day Off, St. Elmo’s Fire… ja, listan är lång - så get to it!
Michael J. Fox har faktiskt varit med i en hel del bra filmer, även om han inte direkt letar sig upp till de riktigt stora (no pun intended). Tillbaka till framtiden-filmerna är nog det bästa han gjort, men jag håller faktiskt den/de första säsongerna av tv-serien Spin City rätt högt också.
Kul att se att det är fler än jag som minns den lille killen, som nu är betydligt äldre och tragiskt nog kämpar med Parkinsons.
By TDH on July 16, 2005 1:32 pm
Ja, nog är det hemskt att han har drabbats av Parkinsons. Vi får bara hoppas att han mår så bra som möjligt och att de fixar fram ett botemedel.
Det senaste han medverkade i som skådespelare borde nog vara när han spelade en läkare som hade stora problem med OCD i den underbara serien Scrubs. Såg någon intervju med honom om det, att han tyckte att det var skoj att skådespela igen men att det var lite jobbigt att inte kunna styra sin kropp helt (nog därför han fick den rollen som lite konstig läkare). Det är tydligen svårt för honom att till exempel stanna om han går ned för en korridor, vilket antagligen resulterade i några omtagningar.
Hur som helst så är allting väldigt sorgligt. Vi får väl hedra honom genom att se Tillbaka till framtiden.
By Mattias Wikström on July 16, 2005 4:21 pm