Surt och vitt

Natten har spenderats på musikskapande. Igen.

Men det är lite mera verkligt nu, för den här låten har jag skrivit en text till som jag framför med min mumlande stämma.

Lite mera verkligt och väldigt mycket mera pinsamt.

Låten kommer att med största sannolikhet finnas för nedladdning senare idag. Jag skall bara somna, vakna och komponera ett gitarrsolo först. Vi hörs.

Biotips!

Sin City var en tecknad serietidning. Sedan blev det en film fylld av kända skådisar och blod och mörker.

Jag och pappa åt en sen middag och klockan var runt halv nio.

“Ska vi gå på bio?” frågar pappa.

“Jag kan kolla vad som går” svarar jag.

Klockan är 20.45, filmen börjar 21.00.

“Vi hinner” säger pappa.

“Okej” säger jag.

Vi hann. En halvtimme senare var vi syndernas stad.

“Oh yeah.”

Ovanstående fras räcker. Se filmen för att dess snygghet och Elijah Woods mest passande roll någonsin. Se filmen för att sommaren ändå är så tråkig utan lite blod.

Se Sin City.

Jag tänker aldrig på dig, bara ikväll.

För ganska exakt ett år sedan så förbannade jag mig över att jag glömt sidans årsdag. Nu gör jag samma sak för tvåårsdagen… ^_^

Men det finns väl inte så mycket att göra åt det mer än att rycka på axlarna och tänka att det itne gör så stor skillnad. Sidan har ju fortfarande funnits i över två år, vilket bara det är skoj. Från den ursprungliga Mattias Webblogg till fyrkant.net, där den har stannat. Och där kommer den att stanna, men kanske kommer det en vän… ?

Nu hurrar vi lite i efterskott för vår egen tvååring. Grattis kanten.

Luft och inget mera.

Jag har, kanske lite sent, börjat uppskatta Håkan Hellström. Tidigare har jag haft en ganska fientlig inställning mot denna folkliga man, men för många månader såg jag honom spela En Midsommarnattsdröm på Carin 21.30 med en sådan känsla att jag själv ville spela låten på min akustiska. När jag ramlade in på hans hemsida och märkte att ackordsföljden till nästan alla hans låtar finns nedskrivna där fanns det inte mycket att göra.

Efter att ha spelat och mumlat En Midsommarnattsdröm på min egen gitarr i en månad nu så började jag lyssna på skivan, Ett Kolikbarns Bekännelser. Nu, när jag ska försöka beskriva hur skivan är, har jag verkligen svårt att hitta passande ord. Det kanske är bäst så, jag skulle bara låta så dum med mitt hyllande.

En sak som jag däremot kan säga är att jag nu skall ta mig till hakanhellstrom.com och lära mig Bara Dårar Rusar In på gitarren. Nu skall jag göra det. Nu.

Kärlek och ledsamhet

Kärlek:
Min gitarr är min bästa vän och en ny låt är på gång. Introt, fyllt med tapping och mysighet, kan ni ladda ner här.

Jag har även tappat loss på Joe Satrianis låt Midnight (det jag länkar till är bara en den av låten) och förstått att fingrarna är bäst.

Ledsamhet:
Såg den japanska filmen Dare Mo Shiranai (Ingen Vet) som var otroligt bra men även väldigt sorglig. Lämnade liksom ett stor klump efter sig inom mig.

Informativt:
Skrev klart min förtitt på spelet Fahrenheit idag, en text som ni kommer att kunna läsa på Kong senare idag.

Nu måste jag sova.

We love WordPress