wait until tomorrow
Idag fick alla golfälskare ett rekordtjockt nummer tidningen Svensk Golf (eller vad den nu heter). 244 härliga sidor.
Gissa vem som delade ut den?
Jag har gått och varit rädd för den dagen rätt länge nu, har hört mycket om hur jobbigt det är med SGF (som vi i branschen kallar den) och hur många utdelare som dött i kampen mot den, typ.
Men sanningen är ju att det bara är en till tidning som inte gör så stor skillnad alls. Tio minuter extra arbete, högst. Tidningsutdelning är inte en särskilt invecklad grej, liksom. Tidning i brevlåda/inkast/fack - there you have it.
Att jobba på lördagsmorgonen är även alltid mysigt. Vetskapen att jag är ledig morgonen därpå ger mig lite extra energi och gör att jag går runt och ler med tidningarna under armen. Det kan ingen golftidning i världen ändra på.
Har i veckan börjat lyssna på podcasten How Much Do We Love där Rob Lindley och Sara Davis helt enkelt pratar om saker de tycker om. Otroligt trevligt, rekommenderas.