Jag hade på mig min Piratebay-tröja när jag var på bio en gång. Star Wars Ep III tror jag det var. Jag kände mig så jävla on the edge, tänkte att “visst, de kanske kastar ut mig men jag bryr mig inte, jag är cool och en del av revolutionen”. Egentligen gömde jag nog tröjan under en jacka, så det var kanske inte så farligt. Att jag även betalade de nära 100 kronorna direkt till filmbolaget för biobiljetten tar väl bort lite av det revolutionära också.
Men jag förstod nyss att om du i ett blogginlägg länkar till en artikel på DNs eller Svenska Dagbladets hemsida, ja det är säkert många fler sidor också som jag inte känner till, så länkar de tillbaka till din blogg. Allt med hjälp av Twingly.
Detta är nog bland det coolaste någonsin och ger vem som helst, till och med lilla jag, chansen att få hundratals nya läsare till min blogg. Bara idag efter att jag skrivit om Paris Hiltons frigivande fick jag över 200 besökare, vilket är lite mera än de 10-20 som jag har en vanlig dag.
Det ger ju även en otrolig motivation för mig att lusläsa nyhetssidorna efter artiklar att kommentera, efter dumma åsikter att irritera sig på eller bra grejer att ge någon sorts tummen upp. Det ger kanske fyrkanten en lite annorlunda inriktning från den sporadiska tankeventil den tidigare varit. Vi får se hur det blir, det är i varje fall roligt att skriva.
Michael Moore, den underbare dokumentärfilmaren, har gjort en ny film som har premiär i sommar. Den heter Sicko och handlar om USAs trasiga sjukvårdssystem. I samband med detta har han postat en video på Youtube där han ber amerikaner att filma sig själva och berätta om deras problem med sjukvården. Dessa filmer skall Michael sedan försöka visa för kongressen.
Man kan ju ifrågasätta huruvida det här är ett ärligt försök att använda modern teknik för att få folkets röst hörd eller ett marknadsföringsknep då herr Moore hinner nämna Sickos premiärdatum flertalet gånger i filmklippet. Men på något sätt så har jag alltid litat på Michael Moore, även om det känns lite dubbelt när han i slutändan ändå tjänar pengar på den misär som de som medverkar i hans filmer ofta fått genomlida. Samtidigt har han väl gjort det han kan för att sprida sina budskap (och samtidigt gjort några otroligt bra filmer).
Jag tycker i varje fall att detta samarbete med Youtube är en bra idé. Webben är ju, som ni vet, det nya allt.
(Det här är ju inte direkt någon kändisblogg, och ärligt talat är jag ganska äcklad av den kändiskultur som finns nu för tiden, men det här är kopplat det jag skrev om igår. Samtidigt blir jag ju bara en del av maskinen som håller kändisarna kända när jag skriver om dem - vilket dilemma va?)
Jaja, till ämnet.
Paris Hilton har släppts ut från fängelset efter bara tre dagar bakom penismålade galler. Hon valde själv att tillbringa sitt straff i ett vanligt fängelse istället för ett så kallat pay-jail (ett vip-fängelse där rika kan spendera sina straff, som självklart kostar en del pengar) för att hon inte ville att media skulle porträttera henne som överklassvin. Jag gissar att hon tyckte att verkligheten blev lite för mycket där i fängelset och betalade några noga utvalda personer så att hon nu får tjäna av resten straffet med fotboja.
Och så passerar ännu en underbar dag i det amerikanska rättssystemet.
Jag är osäker på vad man skall göra på nationaldagen (som det ju varit idag, ni under stenar). Vifta på flaggor på gräsmattor och grilla? Sjunga nationalsången? Det senare blir dock uteslutet direkt då det enda jag kan av nationalsången är de fyra första orden. Om Hendrix hade gjort en version av Du gamla du fria - och inte bara Star Spangled Banner - hade jag kanske brytt mig mera.
Nu känns det bara som att man väntar på det självklara - att några högerextremister tar en poliseskorterad promenad i solskenet. Jag och min bror pratade om det, att polisen faktiskt borde kunna ha lite taktkänsla och kanske inte ge nazisterna tillstånd att demonstrera på nationaldagen. Fast jag vet inte, det kanske skulle vara som att förbjuda vänsterfolk att demonstrera på första maj? Det är kanske det nationaldagen skall bli - smygrasisternas chans att få sola sin bleka hud?
(I så fall kan de få många fler dagar så att de får hudcancer och dör.)
Tråkigt att Povel Ramel dött, förresten. Jag är väl inget stor fan direkt, men han såg ju ganska rolig ut i alla fall. Fast döden är nog inte en överraskning när man passerat 80-strecket, men det är ju alltid lite trist när folk dör, hur ofrånkomligt det än är.
