Sucking dick for exstasy
Nästan bara tolv dagar kvar nu tills jag är i Tokyo. Tanken gör mig snurrig. Tolv dagar och sedan ser jag inte Umeås björkar på sex månader.
De har börjar skifta färg nu när hösten närmar sig. Det var minusgrader när jag jobbade i förra veckan. Känns för jävligt i början av natten, när tidningarna känns tunga och allt är stelt och stumt. Tre timmar senare när jag cyklar hem genom den ljusa höstmorgonens krispiga luft kan jag fan inte tänka mig något bättre. Man känner sig väldigt levande när vinden biter lite, inte hårt men lite bara. Det är skönt.
Jag undrar om luften i Tokyo någonsin biter så skönt som den i Umeå. Jag tror inte det.
