Jag och Kristoffer kom nyss hem från en natt i Shibuya där vi sjöng karaoke i en massa timmar. Halsen gör lite ont.
Shibuya är ett läskigt ställe. Det är där utlänningar verkar hänga för att få tag i japanska tjejer och på bara hundra meters promenad hann tre stycken prostituerade fråga oss om vi ville ha en blow job eller hot massage. Och det här var på en av de största gatorna, inte någon mystisk gränd.
Det kändes jävligt tragiskt bara, att så tydligt se den perverterade verkligheten och att tänka på alla vidriga män som svarar ja. Vi kände oss lätt otrygga och tågen hade slutat gå för natten, så vi gömde oss i en karaoke-box (man får ett eget rum där man sitter och sjunger och kan beställa in dricka och tilltugg) till tågen började gå igen klockan fem.
Med rumshyran ingår dryck och jag som inte gillar öl drack de drinkar som fanns på menyn, som tyvärr är väldigt mesigt blandade. Kristoffer drack öl och blev fullare, sjöng högre.
Allt som allt en trevlig kväll, om än tråkigt att behöva se den mörka baksidan av staden. Känner mig lite som Travis i Taxi Driver.
Publicerat i Allmänt, Tokyo av Mattias Wikström med 0 svar
Jag började bara gå åt ett håll efter skolan idag. Tänkte inte så mycket, det kändes bara skönt att gå lite, och så visste jag inte riktigt var jag var på väg. Behöver köpa en skolbok och behövde därför hitta en bokaffär, vilket det ju säkert finns väldigt gott om överallt i hela Tokyo, men det är lite svåra att hitta. Tokyo är liksom ganska stort och överallt lyser affärers neonskyltar, det är svårt att skilja de från varandra när man går där på gatan.
Jag kom till Shinjuku i alla fall. Där vandrade jag planlöst runt med utkik efter bokaffärer men hittade inget vettigt. Jag följde bara strömmen av människor. Åkte sedan vidare mot stadsdelarna Harajuku och Shibuya där jag fortsatte mitt semiserösa boklådeletande. Hittade några bokaffärer men ingen hade den särskilda bok jag behöver.
Men det är ändå mysigt att bara gå runt, som det är i storstäder. Känna lukter från restauranger, se människor springa runt och känna neonets kalla ljus bla bla bla fina formuleringar. Det är enkelt att bara gå runt och titta, lukta, se. Tills man blir helt trött i fötterna och måste åka tåg hem i en halvtimme utan sittplatser lediga. Trots mina värkande fossingar var jag ändå en gentleman och lät en gammal kvinna få en sittplats som blev ledig framför där jag stod och halvsov. Man är ju snäll med gamlingarna här i Japan (annars gör de väl revolt, det finns ju hur många som helst).
Publicerat i Allmänt, Tokyo av Mattias Wikström med 0 svar
Det känns lite konstigt att bloggen börjat få en mera dagboksintriktning igen. Som den hade i början av sin levnad, för sisådär fyra år sedan (hmm, fyra år är rätt bra ändå, man kan snacka om ingenting ganska länge). Men det känns ändå som att det finns något intressant med “idag gjorde jag”-inlägg när jag bor i Tokyo, eller hur? Och så är det enkelt att skriva. Jaja, jag har aldrig satt några regler på formen av mina inlägg tidigare och har inte tänkt börja nu.
Skolan idag var rolig. Vår lärare Aoki-san berättade att hennes bästa kompis (ichiban no tomodachi) var öl och att choklad kom in på andra plats. Det låter ju lite sorgligt men säger nog mer om japansk alkoholkultur än om Aoki-san personligen. Hon verkar i alla fall vara väldigt rolig, vilket känns skönt då jag fattade det som att vi kommer att ha henne mest.
Efter skolan drog jag till Shibuya. Hade tänkt leta åt en bokaffär men kom på att jag inte hade en aning om var den låg. Det har hänt mig några gånger, att jag åker till ett ställe och tänker “men vafan, det är ju lugnt, jag hittar säkert” för att bara tappa bort mig i folkmassorna när tåget stannar. Men jag tog vara på att jag var där och kollade in åttavånings-musikaffären Music Land. Spelade på några sköna gitarrer men tänkte att jag nog kan hitta något billigare bland Ochanomizus alla musikaffärer.
Sagt och gjort, så jag åkte tillbaka till Shinjuku, hoppade på Chuou-Sobu-linjen och gick av när gitarrdoften blev som starkast. Gick in i den första gitarraffären jag ramlade över, på andra sidan gatan från stationen, och hittade nästan direkt en finfin Takamine som jag försiktigt provspelade och sedan köpte. Det är en av Takamines, som ju annars är ett ganska dyrt märke, billigare Kina-producerade modeller, men känns ändå riktigt skön. Och så var den snuskigt billig, bara 27,500Yen (1,518SEK enligt dagens kurs). Jag är nöjd.
Det går ganska mycket tid till att åka tåg varje dag. Det märks inte så mycket när man väl åker, men det är lätt att titta ner på klockan och märka att en timma har passerat utan att man riktigt gjort något. Speciellt när man har en bra bok att försvinna in i är det lätt att nästan åka förbi sin stoppstation. Att jag vant mig så vid att åka tåg att jag kan tappa bort mig i en bok känns jävligt coolt på nått sätt.
Tokyo börjar bli min vardag, liksom, och det märks inte ens. Det borde liksom vara annorlunda, och det är det ju, allt är ju annorlunda, men det är fortfarande bara vardag. Jag går bara på gatan mot stationen och åker tåg till skolan, som alla andra. Men när jag tänker på det och kommer ihåg att det är Tokyo jag är i, då kittlar det till i magen och jag får ett dumt leende på läpparna. Men det känns fortfarande overkligt.
Publicerat i Musik, Tokyo av Mattias Wikström med Ett ensamt svar.
Badade idag också. Mysigast.
Vi var ute på gitarrjakt idag. Åkte till en del av Tokyo som heter Ochanomizu (det betyder tevatten!) som har lite av en inriktning på musik och musikinstrumentaffärer. Vi var på en fyravåningars metal-skivaffär. Roligt att se skivor av Umeåband här på andra sidan klotet, typ Nocturnal Rites, Meshuggah och Naglfar. En massa norskt också, på black metalvåningen såklart. Haha, black metal är humor.
Köpte ingen gitarr där, vi kom dit lite sent så affärerna höll på att stänga. Sedan åkte vi in till elektronik-meckat Akihabara där vi äntligen hittade den stora åttavåningsinstrumentaffären MusicVox. Jag spelade på en fin Yamaha-akustisk, men köpte inte. Skall kolla igenom Ochanomizu lite mera imorgon efter skolan.
Gitarrerna verkar i varje fall vara riktigt billiga. Den akustiska jag spelade på idag, Yamaha FG720, kostar 3460kr på svenska sidan musikbörsen.se medan MusicVox tog 33000Yen, vilket blir lite mindre än 1900kr. Typ halva priset alltså. Sexigt.
Publicerat i Allmänt, Tokyo av Mattias Wikström med Ett ensamt svar.
Det bästa med lägenheten är förmodligen badkaret. Det var länge sedan jag hade tillgång till ett badkar och har därför tagit väl vara på det. Att ligga där och svettas i varmt vatten med en god bok är nog det mysigaste någonsin. Det känns lite så filmstjärnigt glamoröst också. Vi skall köpa bubbel och sånt senare, så blir det ännu bättre.
På tal om böcker tog Kristoffer mig till Blue Parrot, en engelskspråkig boklåda i Takadanobaba, där jag hittade Tobias Wolff bok The Night in Question. Det är noveller, korta historier. Jag gillar noveller, de är lätta att läsa men kan ändå kännas otroligt viktiga. Lite som poesi, fast längre. Det krävs en del av författaren dock, att få läsaren intresserad av karaktärer man träffade för bara några sidor sedan, men Wolff klarar det bättre än någon annan.
Det bästa med Wolffs noveller är nog hur olika de är från varandra samtidigt som de ändå är så lika. Vietnam-soldaten, den cyniske bokkritikern, den förälskade killen och den migränsjuka kvinnan. De befinner sig på så olika platser, både i livet och rent geografiskt, men handlingen blir aldrig större än att handla om bara de och deras tankar. Och så är det inte lika sorgligt som alla Amy Hempels noveller, utan ibland hoppfullt. Man lämnas med ett varmt leende istället för en klump i halsen. Det är skönt.
Köpte förresten ett par jeans i förra veckan. De är blå och råa, det vill säga inte nötta och färgar därför av sig som blodet efter ett styckmord. Fast blått då. Mina naglar och fingrar och händer blir blåa. Och benen, ja självklart benen. När jag badade idag blev vattnet helt blått. Hela mitt liv är som Eiffel 65s one hit wonder (shit, den är verkligen dålig).
Jag ber om ursäkt att jag skriver så långt, men det finns helt enkelt mycket att berätta om när man flyttat till Tokyo. Big surprise.
Publicerat i Allmänt, Tokyo av Mattias Wikström med 2 har svarat
