Vargen
Sorry att jag inte skrivit på länge, men tiden går bara så jäkla snabbt att jag inte hinner. Men jag har fortfarande jävligt roligt, i alla fall.
Var i Shibuya igår och köpte en svart iPod Nano. På vägen dit kom en västerländsk man upp till mig medan jag väntade vid ett rödljus (en fotnot: rödljus i Tokyo är röda sjukt länge, man kan få stå och vänta i fem minuter ibland) och frågade mig om jag visste var Apple Store låg. Jag svarade att jag var påväg dit och kunde följa honom. Jag visade honom vägen men glömde helt bort honom när jag gick in i affären… Mmm, underbar ny teknik, det finns inte mycket som jag tycker är roligare. Köpte iPoden och en liten väska så att den inte blir repig. Flottig har den dock redan blivit, jävla blank metall.
Dagens tågresor blev väldigt mycket kortare än vanligt med musik i öronen. Lyssnade på Patrick Wolfs senaste skiva Magic Position som en uppladdning inför den konsert med honom jag och några skolsvenskar skall gå på imorgon. Jag är peppad.
Köpte en riskokare (alltså en maskin som kokar ris, inte en japansk bil/motorcykel) förra veckan och har sedan dess börjat äta betydligt mer hälsosamt än den tidigare dieten av sushi, cup ramen och annan färdigmat från närbutiken. Väldigt mycket billigare också.
Nu sätter jag igång riskokaren när jag kommer hem från skolan och får riktig mat trettio minuter senare. Om jag fattade hur den funkade skulle jag till och med kunna ställa in timern så att riset var kokt när jag kom hem, men det har jag inte orkat försöka mig på. Och så känns det jobbigt att veta att jag måste fara hem då, så att riset inte blir dåligt, det tar bort lite spontanitet från vardagen. För det finns alltid saker som händer här.