You see your breath in the air as you climb up the stairs to that coffin you call your apartment
Det har börjat bli riktigt kallt här nu, under tio grader. Det låter kanske inte så mycket för er svenskar men ha då i åtanke att japanska hus inte har någon isolering så är det sex grader ute sänks temperaturen inomhus också till jobbigt låga gradantal. Det är tur att vi har tjocka, varma duntäcken.
Jag har lyssnat en massa på Bright Eyes den senaste veckan (på min underbara lilla iPod). Jag tror att det är en höstgrej för mig, att gräva ner mig i Obersts musik. Fevers and Mirrors är en skiva jag aldrig kommer att tröttna på.
Igår tog jag tåget till Akihabara och favoritstället Yodobashi, en ofattbart stor teknik-affär, där jag köpte ett par nya hörlurar. Det är sådana små som man liksom hänger på örat, men grejen med de här att de har en inbyggd sladdvinda så att man inte måste leka scout varje gång man skall ta upp iPoden ur väskan. Praktiskt, indeed.
Åkte även upp några våningar i Yodobashi-huset där jag köpte Bright Eyes senaste skiva Cassadaga på Tower Records. Spenderade kvällen hemma lyssnandes på skivan. Det var mysigt. Den är bra.
När jag åkte tåg i fredags hände något äckligt. Jag och klasskompisen Fredrik stod på plattformen när tåget kom rullande och när det bromsade in såg vi en dörr där det inte stod några människor alls rulla förbi. Självklart så gick vi mot den för att slippa trängas men såg ganska direkt varför vagnens människor skingrat på sig. Alldeles till höger om dörröppningen hade någon, förhoppningsvis ett djur, bajsat rakt ner på tågets golv. Som tur har min mobiltelefon kamera så att ni också får uppleva det jag såg:
Mmm, mysigt, eller hur? Hahaha.