Hotter than hell

Badade idag, i havet. Jävla varmt. Min rygg är röd, röd, röd nu. Gör lite ont. Men jag överlever nog.

Var inne i Sydney i onsdags. Väldigt fin stad, en massa stora rena stora hus överallt och branta backar upp och ner och en fin liten park. Och så operahuset såklart, väldigt fint.

Jag tog kort och har lagt de på facebook så att ni kan kolla. Uppdaterar lite nu och då när jag tar nya. Finns även ett album med blandade bilder från de senaste månaderna i Tokyo. Titta och ha skoj.

Nyår i övermorgon. Galet. Har ni några nyårslöften ni skall hålla i en vecka och sedan ha ångest över resten av året? Jag tror att jag håller tyst och är glad istället. Galet med ett nytt år, dock. Jobbigt att behöva byta ut sjuan mot en åtta.

God Jul!

God jul på er alla läsare (för ni är sååå många).

Själv är jag som sagt inte så julig, tror fan inte riktigt att det är julafton idag, det känns bara verkligen inte som så. På en vanlig julafton brukar jag ligga avsvimmad av en sockeröverdos bland en jävla massa inslagspapper vid den här tiden (klockan är drygt 21.00 här). Nu är jag förvisso väldigt mätt efter en grym middag, men jag hör samtidigt syrsorna utanför fönstret och känner hur soleksemet kliar på armen. Det är inte jul.

Men. God jul på er ändå.

In the morning I raise my head

Vi var på en djurpark idag. Egentligen så hette den Australian Reptile Park, så det var väl per definition en reptilpark, men jag kände inte direkt att det var reptilerna som var det roligaste. Det bästa var att få klappa kängurur och kolla på när koalabjörnarna fick mat. Wombaten var söt också. En jävla massa gulligt, helt enkelt, men även en del äckligt. För krokodiler är ju inte så söta. Inte ormar och ödlor heller. Spindlar, usch nej. Men en väldigt rolig dag.

Imorgon är det julafton men det kommer jag nog inte fira mer än att ge mina släktingar en hälsning. Det går helt enkelt inte att fira jul mitt i sommaren, som det ju är här, det skulle bara kännas idiotiskt. Eller, konstigt åtminstone. Fel. Jag klarar mig nog rätt bra utan skinkan och Kalle Anka.

Det sköna med att jag är här, där jag inte känner någon julkänsla, till skillnad från i Tokyo, där kylan och julpyntet ändå fick mig att känna lite vibbar, är att jag inte saknar familjen lika mycket. Alltså, jag saknar ju alltid familjen, det jag menar är att jag slipper känna det som att jag firar julen, en tid som ju handlar om familj jävligt mycket, helt ensam och utan allt det vanliga.

Och så är det ju jävligt skönt här rent allmänt. Börjar bli ganska röd nu. Frågan är ju om jag nånsin blir brun. Kommer inte ihåg jag var nått annat än likblek.

I know a thing or two about her

Har börjat komma in i semester-setting nu. Tar det bara jävligt lugnt. Läser böcker i skuggan på verandan och får saltvatten i näsan från de enorma vågorna när jag badar. Det känns verkligen som att jag börjat gå lite saktare inuti, att det inte känns lika stressigt som Tokyo verkligen kan kännas. Samtidigt älskar jag Tokyo och dess tempo och jag längtar lite tillbaka. Försöker att liksom skilja på det och verkligen ta vara på den här tiden som tid att bara låta allt gå tillbaka till noll, låta det här vara semester.

Var på ett enormt shopping-komplex idag och köpte ett par badbyxor och ett par shorts. Hade inga med mig till Tokyo, det är inte riktigt väder för sådana kläder där. Hittade några fina och inte så jättefula (trots att jag och Johannes, Kristoffers bror, gick efter regeln att badbyxor skall vara skrikiga och fula här i surf-land).

Badade senare. Enorma vågor. Roligt. Lite som att ha ätit en hel påse saltade jordnötter dock. Hela tiden.

Efter en egentligen ganska kort tid i vattnet, under solen, så är jag ju självklart alldeles röd lite överallt. Grymt snyggt. Får smörja ännu bättre imorgon.

There is no where I want to go

I Australien nu. Varit det i några dagar redan. Har inte tillgång till internet så jag får uppdatera med en massa inlägg när jag drar mig ner till internet-caféet (som ligger alldeles bredvid stranden).

Det är varmt här, har inte hunnit med något solande/badande (ja, hunnit och hunnit är väl inte rätt ord, har inte gjort det än bara, men jag är inte stressad) men gick lite kort på stranden, i kanske 20 minuter, häromdagen och blev efter bara det alldeles röd i nacken. Det är farligt här.

Den tio timmar långa flygresan gick bra, men kändes - som sådana resor alltid gör – jävligt seg. Såg Transformers och någon dålig film med Alec Baldwin och Jennifer Love Hewitt. Var förkyld, kunde inte sova. Men jag kom fram i alla fall.

I Sydney åkte jag tåg från flygplatsen ut till Gosford, ett samhälle drygt 1,5 timmes tågresa från centrum, där jag möttes av Kristoffers fader. Det är ju hos honom och hans sambo som vi bor.

Jag blev lite skrämd när jag först klev på tåget. Det var alldeles smutsigt, nött och trasigt, fullt av grafitti och dålig stämning. Efter tre månader i Tokyo, där varje tågvagn är mer eller mindre kliniskt ren, ja man skulle nästan kunna äta från golvet i de flesta, är det kanske inte så konstigt att jag blir chockad när jag påminds om hur ”den riktiga” världen ser ut.

En kvart, 20 minuter senare, när tåget lämnat Sydneys nötta stenbyggnader och åkt ut i och genom de nationalparker som ligger alldeles utanför staden så påminns jag en gång till om hur världen kan se ut utanför den japanska, rena betongen. Grönt med berg, vatten och båtar. Australien är vackert.

We love WordPress