In the morning I raise my head
Vi var på en djurpark idag. Egentligen så hette den Australian Reptile Park, så det var väl per definition en reptilpark, men jag kände inte direkt att det var reptilerna som var det roligaste. Det bästa var att få klappa kängurur och kolla på när koalabjörnarna fick mat. Wombaten var söt också. En jävla massa gulligt, helt enkelt, men även en del äckligt. För krokodiler är ju inte så söta. Inte ormar och ödlor heller. Spindlar, usch nej. Men en väldigt rolig dag.
Imorgon är det julafton men det kommer jag nog inte fira mer än att ge mina släktingar en hälsning. Det går helt enkelt inte att fira jul mitt i sommaren, som det ju är här, det skulle bara kännas idiotiskt. Eller, konstigt åtminstone. Fel. Jag klarar mig nog rätt bra utan skinkan och Kalle Anka.
Det sköna med att jag är här, där jag inte känner någon julkänsla, till skillnad från i Tokyo, där kylan och julpyntet ändå fick mig att känna lite vibbar, är att jag inte saknar familjen lika mycket. Alltså, jag saknar ju alltid familjen, det jag menar är att jag slipper känna det som att jag firar julen, en tid som ju handlar om familj jävligt mycket, helt ensam och utan allt det vanliga.
Och så är det ju jävligt skönt här rent allmänt. Börjar bli ganska röd nu. Frågan är ju om jag nånsin blir brun. Kommer inte ihåg jag var nått annat än likblek.