We will stop at all stations beyond

I Japan är de väldigt noga med att märka produkter riktade mot män så att man kan vara säker på att man inte gör bort sig och köper tjejgrejer. Detta finns dels på saker som känns rätt självklara, till exempel deodorant, tvål och sådana grejer, men även lite mera udda produkter som ätpinnar, pennor och godis. För att komma till det jag ville berätta såg jag i alla fall en tjej på tåget idag ätandes Men’s Pocky (japanskt godis, typ kak-pinnar doppade i choklad) och jag antog genast att hon antingen var crossdresser eller transvestit. Annars vet jag inte riktigt vad jag ska tro, man måste väl ta “Men’s”-märkningen på allvar? Hmm.

Senare på dagen såg jag en annan, mindre lustig och mera sorglig, sak på tåget. En japansk kille låg framåtlutad över sin ryggsäck och grät. Jag märkte att han grät inte på grund av att han snörvlade högt utan på grund av att det nedanför hans huvud, mellan hans fötter, var en stor pöl. Jag blev lite ledsen jag med, ville liksom klappa honom på axeln och fråga vad som hade hänt, men det är inte riktigt något man gör i Japan tror jag. Dels så visar man liksom inte sina känslor sådär öppet, inte för att man själv ser dum ut utan för att man försätter alla i sin omgivning i en okomfortabel sits (vilket väl inte är exklusivt för Japan direkt, men det är ändå väldigt typiskt japanskt…), och gör man ändå det vill man nog bara bli lämnad för sig själv och inte få mer uppmärksamhet dragen till sig.

Men kanske just därför kändes det ju så sorgligt, det måste liksom ha hänt något riktigt förjävligt för den där killen, för att ha gjort honom så ledsen. Det gör mig nästan lite nyfiken och jag tänker ut olika alternativ men alla handlar egentligen bara om mina egna rädslor och har förmodligen ingenting med honom att göra. Om vi nu inte är väldigt lika. Jag tror att de flesta människorna är ganska lika ändå. Det kunde ha varit jag som satt där, tyst gråtande samtidigt som jag försiktigt försökte göra min gråt-pöl mindre synlig genom att flytta högerfoten en halv decimeter.

2 people thinks stuff!

  1. Hej!

    Väldigt sorgligt - men också väldigt fint skrivet… Hoppas att du aldrig behöver sitta så där på ett tåg i Japan eller någon annanstans heller för den delen

    By mamma on September 22, 2008 5:59 pm

  2. Det är visst något med tåg.

    By Naseer on September 23, 2008 11:47 am

What do you think?

We love WordPress